"It is the talk skills on which reading rests that are the real key skill. And so every child should be taught to use talk in the ways that will facilitate their reading, writing and curriculum learning."
Ur Viden Om Literacy, nr 23, 2018.Teaching Exploratory Talk. Dialogic Teaching and Learning. - Deltog i den danska konferensen 2015.
The importance of spoken language as "a lawyer of commonality without which we as individuals cannot exist". Jurgen Habermas (1929-2026).
VÄLKOMMEN ÅTER TILL MIN HEMSIDA!
Jag heter Eva Elisabet Haglund. Ett intresse för mig som senior läs- och specialpedagog har länge varit att följa aktuell forskning om grundläggande förmågor i skolan - TALA, LYSSNA, LÄSA och SKRIVA. - Tänka.
Min bok från 2021 heter "ÅTTA FORSKNINGSBASERADE TEXTER. Om lärande och undervisning i förskola och skola" (123 sidor). Finns att köpa hos Adlibris och Bokus. - Bokens framsida längst ned.
Utdrag ur bokens Kap. 2. TIDIG LIITTERACITET - VAD ÄR DET?
Tidig litteracitet innebär processer där barn tillägnar sig både ett impressivt och ett expressivt ordförråd. Färdigheter och kunskaper som hjälper barn att finna mening i tryckta ord när de ska lära sig läsa och skriva, det är att både ha ett stort ordförråd och god ordförståelse. Väldokumenterat år sammanhanget mellan barns muntliga språk i förskoleålder och deras senare möjlighet att läsa och skriva (Aukrust & Rydland, 2009).
---------------------------
NYTT:
Min hemsida kommer att ta en paus juni - juli - 26.
----------------------------
MARS 2026, föregående.
"Reading Comprehension Is Not A Skill". Ur Quigley´s blogg. Info på Fb-sida.
"WHY LEARNING FAILS (AND WHAT TO DO ABOUT IT), 2024. A. Quigley.
MARS/APRIL 2026.
"LYSSNA för att lära".
Som bekant är lyssna en av fyra färdigheter i utbildningen av våra elever. Men aktiviteten lyssna är också ett förbisett moment, både i forskning och i skolan.
A. I en ARTIKEL av Lene Illum Skov, lektor UC SYD (ur danska Viden om Literacy, 2018) redovisar Illum Skov ett projekt "Den språkliga dimensionen" (EUD) med fokus på elevernas språkliga kompetens och dess betydelse i förhållande till elevernas möjligheter att delta i undervisningen och fortsatt utbildning.
Forskning har visat att många elever som kännetecknas med en svag läsförståelse också kännetecknas med en svag lyssnaförståelse och metakognition (Cain & Oakhill, 2007). Läsförståelse och lyssnaförståelse hänger således ihop och det talade språket fungerar som ett fundament för utveckling av läsförståelse, där läsförståelsen är avhängig lyssnaförståelsen.
Sammanhang finns alltså mellan läsning och lyssnande. Det innebär att dåliga läsare också kommer att vara dåliga lyssnare.
B. HUR KAN VI FÖRSTÅ LYSSNANDEPROCESSEN?
En dialogisk, holistisk syn på lyssnandet.
Även om elever lyssnar och talar mer än de läser och skriver i skolan, saknas det i språket (här i dansk artikel) överordnat sett en didaktik för det muntliga som reflektionsredskap och potential för lärandet (Rathje, 2014). Rathje föreslår enligt Gibbons´ definition på begrepet literacy: "Literacy inbegriper en integration av lyssna, tala, läsa, skriva och att tänka kritiskt och det inkluderar det kulturella vetandet, som gör det möjligt för en talare, läsare eller skrivare att tänka tillbaka på och använda språk i olika sociala situationer (s. 20)."
Literacy-begreppet övertäcker här alltså den samlade språkliga kompetensen (läsa, lyssna, tala, skriva) som likvärdiga kompetenser i utvecklingen av literacy-kompetens.
Det betyder att det muntliga, här lyssnandet, är ett lika viktigt element som läsning och skrivning i uvecklingen av elevers språkliga kompetenser, och att det därför är nödvändigt att få utvecklat en egentlig didaktik för det muntliga, där också lyssnandet som språkligt område spelar en väsentlig roll i utvecklingen av elevernas lärande och fackliga utveckling.
Lyssnandet är inte enbart en individuell, kognitiv färdighet, utan även en kompetens som ska utvecklas i samspel med andra männikor i sociala sammanhang, där det dialogiska perspektivet vägs in.
"The listener is clearly not alone in "constructing meaning", but part of the contextual dimension of the contextual dimension of culture and society, where we construct meaning together and are all the time influenced by the meaning that is already constructed. Listening is therefore not solely a psychological activity, but also a social and relational process in a relational context, or maybe rather in different dimensions of context." (Adelmann, 2012, s. 516)
Lyssnandet definieras i detta sammanhang som textproduktion i bred mening (Otnes, 1997), eftersom lyssnaren är aktivt med till att producera mening i den verbala samhandling som en muntlig text är.
Således läggs en dialogisk syn på textproduktion, och lyssnandet förstås alltså icke som envägskommunikation eller en monologisk process. En deltagare i en kommunikationssituation tar alltid "an active responsive attitude" (Adelnamm, 2012, s.525) om man antingen är i dialog med den andra, de andra eller det andra.
Lyssnandet är således både ett individuellt psykologiskt perspektiv och ett mer sociokulturellt perspektiv i det kontexten, omgivningen, spelar en viktig roll för kommunikation, både när det handlar om envägskommunikation och en mer dialogisk form för kommunikation.
Forts..
C. Lyssnadet som intrapersonelle processer jmf med lyssnandet som interpersonella processer.
---------------------------------------
"It is what teachers know, do and care about which is very powerful in this learning equation". John Hattie, "Teachers Make a Difference", s. 2, 2003.
|
|
