"It is the talk skills on which reading rests that are the real key skill. And so every child should be taught how to use talk in the ways that will facilitate their reading, writing and curriculum learning."
Ur Viden Om Literacy, nr 23, 2018.Teaching Exploratory Talk. Dialogic Teaching and Learning. - Deltog tidigare i den danska konferensen.
VÄLKOMMEN ÅTER TILL MIN HEMSIDA!
Jag heter Eva Elisabet Haglund. Ett intresse för mig som senior läs- och specialpedagog har länge varit att följa aktuell forskning om grundläggande förmågor i skolan - TALA, SAMTALA, LYSSNA, LÄSA och SKRIVA. -
Boken "ÅTTA FORSKNINGSBASERADE TEXTER. Om lärande och undervisning i förskola och skola", 123 sidor (2021) är lätt tillgänglig hos Adlibris och Bokus. - Bokens framsida längst ned.
.............
NYTT. November 2026. BAKGRUND.
* Svenska 15-åringars resultat i PISA 2025, presenterat från SKOLVERKET den 8 september 2026, visar historiskt låga nivåer i läsförståelse och matematik.
* I sin rapport pekar chefen för PISA, Andreas Schleicher, på tendensen att snabbt skumma igenom text i sociala flöden och snabbt bearbeta information. Scleicher menar att detta snabba läsande ("Hasty reading") kan ha försvagat just de förmågor som eleven behöver i AI-ålder.
HASTIG LÄSNING (eng. Hasty reading). Ett sammandrag från The 3RS av Alex Quigley, sept. 2026.
Läskulturen förändras ständigt. Just nu finns många artiklar om `läsningens död` och `gryningen av ett postlitterärt samhälle`, som oroar vanliga föräldrar och den upptagna läraren. Men hur är det med djupare läsning i klassrum över hela landet?
Går vi in i en tid av hastigt läsande där AI-sammanfattningar och snygga videos ersätter den mer traditionella och utmanande läsningen som står staplad på hyllor i skolbiblioteket och bredvid lärarens skrivbord?
I nya internationella data - de hyllade PISA-testerna från OECD - finns en mycket tydlig minskning av lässtandarder över hela världen.
Resultatet är påtagligt och sorgligt. I alla OECD-länder har läsprestationen minskat med motsvarande ETT och ETT HALVT ÅRS lärande bara under det senaste decenniet. Nedgången har fortsatt sedan COVID (2020). Enligt OECD:s undersökning av vuxnas färdigheter minskar även vuxnas läskunnighet.
Undersökningen identifierar att snabb läsning/hasty reading är på uppgång. Eleverna rusar igenom läsningen och gör flera misstag. Det handlar inte bara om läsare som har problem eller från utsatta bakgrunder. Läsförsämringen slår hårt även mot de rikaste familjerna. Det finns en djupare trend som påverkar alla hörn av världen och skolmiljöer överallt.
SKÄRMDISTRAKTION
Är tekniken och skärmdistraktionen ny? Elever rapporterade att klasskamrater blev distraherade i många naturvetenskapslektioner. Det är ett argument för att få ut mobilerna ur klassrummen, men närvaron av teknologiska enheter är antagligen bara en av många orsaker till hastig läsning.
Börjar nu elever konsekvent lägga över knepig läsning på AI-chattbotar? OECD-bevis är att över 40 (fyrtio) % av eleverna använder AI för hjälp i skolskrivningar varje vecka eller dagligen. Ett kort steg till att anta att studerande undviker krävande, djupgående läsning och i stället väljer en snabb AI-textsammanfattning att läsa istället.
Bevis tyder på att även erfarna elever i grundläggande utbildning kan vara ouppmärksamma när det gäller läsning på skärmen. Lärare kan göra skillnad när de läser i klassrummen. Att få feedback på digital läsning kan hjälpa, men under tidspress - som PISA-tests visar - tycks skärmläsning bli mer av en utmaning och det leder till hastig läsning som lärare oroar sig över. De grundläggande förändringarna i hur barn läser via teknik ligger sannorlikt till grund för ett globalt fenomen tillsammans med teknikens bredare påverkan hur de lär sig och utvecklar kunskap.
KAN TEKNIKTEXTER VARA EN VÄRDEFULL TIDSBESPARING?
OECD-bevis om en växande läsklyfta och en ökning av en snabb läsning blickar tillbaka på det senaste decenniet. Men när vi ser framåt är AI:s framväxt ett område med både oro och potentiell möjlighet.
Vad bör oroa oss när det gäller att kombinera läsning och AI? Att använda AI för att generera klassläsning kan vara tidsbegränsande, men vi riskerar att skapa AI-sammanfattningsläsning som urholkar den komplexitet och det sofistkerade ordförråd som krävs för att en elev i genomsnitt faktiskt ska lära sig nya saker.
Den ihåliga läsningen av nya texter kan utmanas för att mildra eventuella negativ påverkan. Vi kan infoga ordförrådet och ge rikare mer specifika prompts. Men snabb snabbhet kan också leda till att vi naturligt plockar upp ihåliga lösningar som passar in på en PowerPoint-presentation.
Genom att spara tid i klassrummet och i våra dagliga liv med att använda AI i stället för att ägna oss åt djupare läsning och forskning skulle vi kunna påskynda `döden` för noggrann, kritisk läsning för gott.
Det är logiskt att läsning trängs när lärararen behöver täcka in ett ämne under ett par lektioner. Men snabb läroplanstäckning med endast en `diet` av sanerad och förkortad läsning kommer att leda till ytligt lärande och minne. En balans måste hittas. Att ta fram en snabb och enkel text från ChatGPT då och då är okey, om en bredare läroplan med uthållig, djupare läsning finns på plats.
Du kommer att tycka att en del läsning är svår. Vissa meningar verkar obegripliga, men du läser dem igen. Du kollar tillbaka i texten. Då börjar det bli mer logiskt. Detta är den djupate läsningen som skapar den friktion och svårighet som barn - både unga och gamla - behöver LÄSA för att LÄRA SIG. I jakten på teknisk support kan vi inte glömma denna bestående sanning,
ATT SÄTTA STOPP FÖR HASTIG LÄSNING
Vi kommer bara att avvärja ett post-litterärt samhälle, där hastigt läsande är normen genom att hålla fram svåra texter för de barn som har svårast att nå och förstå.
Lärare behöver hjälpa sina elever att hitta framgång och glädje i läsning som är långsam, ansträngande och krävande, men också avslöjande och till och med transformerande. Vi måste hjälpa varje elev att överskrida gränserna för sitt eget språk.
Den hastiga läsningen är inte oundviklig.
AVSLUTNINGSVIS krävs att elevers läsinlärning noggrant följs upp steg för steg och utvärderas. Och snabbt (!) uppmärksamma elever i behov av lämpligt stöd.
Detta före 2028 då SKOLVERKET den 30 oktober 2026 meddelade nytt med obligatoriska fem tester i grundskolan. Nu endast två.
P.S. Allmänt känt är att elevers språkutveckling och läs- och skrivfärdigheter är källan till att lyckas med det mesta i skolarbetet.
Och om man inte har lugna ordnade klassrum kommer alla välplanerade MUNTLIGA strategier att gå om intet. D.S.
Kontakta mig gärna med egna frågor och synpunkter.
e-post: eva.e.haglund38@gmail.com
Eva E. Haglund
senior läs- och specialpedagog
-----------------------------------------
"It is what teachers know, do and care about which is very powerful in this learning equation". John Hattie, "Teachers Make a Difference", s. 2, 2003.
|
|
